Limbo

Lite oroligt just nu. Allt bra med barnen, Elisabet trivs fortfarande utmärkt, liksom Roland, allt går bra med taxi och så, men själv sade jag upp mig under inskolningen på nya jobbet och går nu som timvikarie på barnsjukhuset.
 
En väninna sa till mig att hon inspireras av vårt sätt att tänka och leva, att vi vågar prioritera på sätt som inte är helt självklara. Nu har jag valt att sluta på ett arbete som hade kunnat bli fast, en trygghet, men som gav mig stressymptom och fick mig att må illa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Istället blir det, åtminstone tills vidare, en osäker timanställning där jag inte vet från vecka till vecka, knappt ens från dag till dag, hur det kommer att bli, men där jag åtminstone känner mig glad när jag åker till arbetet för att jag trivs när jag väl är där. Kanske blir det också slitigt i längden, men jag är inte den som tar ut sorger i förskott!
 
Idag är idag, och idag är allt bra. Men jag är inte så fokuserad på skrivandet just nu.
 
 

Kommentarer
Postat av: Gunilla

Alltid lika skönt att höra människor som vågar välja sig själva och inte "går på" så som vi "ska" leva med stress och press och måsten...

Heja dig!

2014-11-04 @ 10:38:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0