cariad

Paret Hahn har skrivit flera böcker. Den första heter Klara svar från andevärlden, vilket förstås sätter tonen för vad som komma skall. Jag fick tips om dessa böcker på grund av mitt intresse för andlighet och mina funderingar kring Elisabet, och min övertygelse om att det inte är någon fysisk skada som ligger bakom hennes annorlundaskap.

Yngsta dottern i familjen Hahn är också autistisk. Marie-Louise är medial, och Robert har genom henne haft många diskussioner med andevärlden. En av frågorna de ställde var denna:

Varför blir så många fler barn autistiska i världen just nu? 

Vetenskapen försöker ge sina svar. Till exempel miljögifter, eller att kriterierna ändrats så att fler nu klassas som autistiska. Här är andevärldens svar, direkt hämtat ur boken, men jag väljer att tro att copyrighten accepterar detta citat:

"Dessa känsliga själar är i många fall otroligt upplysta personer. De kommer ned nu på bred front för att upplysa oss på jorden. Det handlar om att få djupare insikter i människans psyke och att lära sig tolerans och respekt för de som inte tänker som vi. För med desa barn breddas vårt seende och vår intuition blir starkare. Vi får en ökad medvetenhet tillsammans med dessa barn. På så sätt är de våra lärare i Upplysningens Tidevarv.
Man kan också säga att de här barnen får oss att vrida klockan tillbaka, att stanna i nuet och att glädjas åt små ting. De föds nu för att mäniskor kan ta till sig det de har att ge. Det krävs också mognad, tålamod och insikt för at tta hand om dessa barn.

Många föräldrar blir väl bara utslitna av att ta hand om dem?

Det handlar om andliga resor och de kan se olika ut hos olika familjer. Det betyder att vi har olika saker att lära oss av dessa barn. De här barnen har ett extra stort behov av mänsklig kärlek och omvårdnad. Om man kan älska dem med hjärtat så är man lösningen på spåret. I princip är det så att dessa barn kan helas med obegränsad kärlek, alltså kärlek som enbart är givande och inte kräver sitt.
De lär läkarna att söka andliga förklaringsmodeller - man kan inte förklara allt med vetenskap. Man måste förklara autism på et annat sätt.
Många av de som komer ner nu har svåra krigsupplevelser bakom sig. De är krigsbarn som dött under svåra umbäranden.
- - -
Vi som bor på jorden måste ta konsekvenserna av vårt eget handlande och då måste vi ta hand om dem på nytt och ge dem förutsättningar för att kunna hela sig själva. Detta är ett kollektivt ansvar."

Jag tänker inte försöka övertyga någon om att det de berättar är sant. Men det de skriver slår an en ton i mig, som stämmer så väl överens med det jag tidigare har tänkt om både tidigare liv, karma och min familj, så jag känner en stor trygghet i att läsa detta. En trestegshealing beskrivs senare i kapitlet om autism, som i första steget liknar det jag intuitivt har gjort med Elisabet, när jag öppnat mitt hjärta och strömmat kärlek till henne.

Skeptiker kan vilja misstolka meningen om att barnen i princip kan läkas med obegränsad kärlek. Som att ingen träning behövdes alls. Jag tror att det går att dra parallellen till att bryta ett ben. Träning kan inte läka benet, men när skadan väl är läkt så krävs träning för att få benet att fungera som det skall. Min älskade Elisabet behöver kärlek för att känna sig hemma och trygg i den här världen, och först då kan vi träna henne i att leva i det samhälle hon hamnat.

Tänk efter själva - vilka lektioner var roliga att gå till i skolan? Vilka lärare motiverade er? De som mumlade med ryggen mot er, eller de som brann för sin sak och verkligen ville förmedla sin kunskap?

Jag upprepar:
Allt bli bättre med kärlek!