cariad

Tidigare år har vi tänkt att barnen får sluta dagis ungefär nu, vid midsommar, att det är skönt för dem att få lite ledigt. Och varje år har vi glömt bort att det alls inte är särskilt avkopplande för någon av oss. Roland blir rastlös och trissar upp Elisabet, och dagarna blir väldigt långa. Så i år får de gå kvar på dagis, och för Elisabets del på fritids, hela nästa vecka också. Linda har semester, så en trevlig kille - som kommer att förstärka klassen lite i höst och även jobbar på fritids då - har extrakollen på Elisabet. Han och Linda har pratat om vad som kan funka och inte, så han var igår förberedd med en korg med små plastdjur som Elisabet genast drogs till. Några av de djuren fick sedan bo i ett litet fodral, så att de kunde följa med ut, och detta låg på hennes plats idag. När vi kom till fritids, grep hon genast det och strålade försiktigt då hon visade mig.

Hon bär inte längre med sig sina katter eller mjukdjur överallt, vilket är ett framsteg, men hon kommunicerar fortfarande bäst via de små djuren. De kan prata, busa, äta på maskrosor, interagera.

 

För Elisabets del känns de här extra veckorna på fritids väldigt viktiga. Hon behöver den här kontakten med andra barn, mår bra av fritidsaktiviteterna. Sommarlovet blir långt nog ändå, hela juli och över halva augusti. Vi skulle kunna låta henne börja fritids lite tidigare på höstterminen, men magkänslan säger mig att det är bäst att börja direkt med skolrutinerna. Till tvåan blir det kanske annorlunda, när hon bättre förstår skillnaden mellan lek och skola. För jag räknar kallt med att hon kommer kunna gå kvar i sin klass länge än.