Flermötesdag

Om en halvtimme är det dags för utvärdering på habilitering, genomgång av tidigare satta mål och hur de har uppfyllts. Själv är jag förkyld med begränsade röstresurser, så maken åker dit så att jag kan vila mig till nästa möte. I eftermiddag kommer nämligen en biståndshandläggare från kommunen på hembesök för att starta en utredning om huruvida vi får ha Elisabets förskolepedagog och hennes familj som avlastning. I telefon lät kvinnan vänlig och vettig, så håll nu tummarna för oss att allt blir så bra som det har möjlighet att bli!

Nu när tanken väckts, att någon annan kan få låna Elisabet då och då, så känner jag hur bra det skulle vara för oss alla. Hon suger åt sig så mycket just nu, vår flicka, och detta skulle bli ett stort steg i hennes utveckling! Att söka en kontaktfamilj behöver inte handla om att vi inte orkar. Det är väl heller inte därför som andra barn sover över hos sina kompisar, för att föräldrarna behöver vila? Det handlar om en ökad självkänsla, utmaning, frigörelse, självständighet. Och att vi skall öva oss i att släppa greppet om vår flicka - som ju egentligen inte är vår, utan bara råkade hamna hos oss. Barn är aldrig en egendom.

För övrigt går arbetet med boken bra. Hundra sidor blogganteckningar har jag gått igenom, sextio återstår. Jag läser, väljer, redigerar och försöker passa ihop. Sedan skall allt läsas igenom igen, för att se att jag inte har upprepat mig själv för mycket eller missat något. Skicka gärna lite uppmuntran, för ibland känns det lite segt!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Tror inte jag har kommenterat din blogg förut, men tycker att du ger fantastiska glimtar av din dotter här i bloggen. Ser fram emot din bok! Har själv en snart 4-årig son med autism och just nu kämpar vi med blöja/kalsonger så jag har läst om ert arbete med detta!!

Tror, precis som du, att det sker utveckling om man släpper lite på kontrollen och låter barnen växa genom att få fler i sin omgivning!Vi har avlastning 16 h i månaden och vår son frågar ofta efter vår avlastare och ser fram emot deras stunder tillsammans. Det kommer säkert er dotter också göra, lycka till!

Hälsningar

Sara

2012-06-09 @ 10:07:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0