Utvecklingsbedömning
Nu är väl inte just detta så farligt. Jag och min man bryr oss inte om hur många poäng hon får på den här skalan. Tvärtom är det väl nästan bra att hon fick lågt, för då läggs extra krut på henne. Själva undersökningen var också ganska harmlös, Elisabet fick ha med sina gosedjur, lekte fram svaren genom att låta djuren peka med tassen på det hon tyckte var rätt, fick gojibär som belöning. Men jag tänker ändå det jag har tänkt förut - kan vi vara så säkra på att just det här är så bra? Vet forskarna egentligen vad de gör? Ni vet väl vad man ansåg vara den bästa behandlingen av autsim så sent som på nittonhundraåttiotalet? Jo, att skilja barnet från sin familj, för att det var familjen (framför allt den känslokalla mamman) som orsakade autsim.
Bra och förståndig reflektion. Det finns fortfarande ett stort antal psykologer runt om i landet som gör utvecklingsbedömningar på barn med autism, utan att autismanpassa testet....det är djupt beklagligt iom att i en del av fallen står allt och faller med resultatet på testet.
Självklart har du rätt i att siffran inte säger speciellt mycket om din dotters IQ, eftersom autismen mycket väl kan "ligga i vägen" för hennes förmåga att ange rätt svar på det sätt testutformarna tänkt. Rätt agerande från psykologen är att kolla upp om testet får administreras med anpassningar, eller välja ett test som är det. Hälsa det:-)
Ja, du milde! Det där med reliabilitet och validitet är knepiga grejer. Kanske dags för en kurs för somliga...? Så skönt att ni lyckades att inte bry er! Och en positiv bieffekt är onekligen att lite knackiga resultat kanske kan ge mer resurser. Jag hoppas verkligen att det blev så.