Äpplen och fjällrävar
Något av det som Elisabet haft svårast för, och fortfarande brottas med, är att djur kan äta flera olika saker. En häst äter gräs, punkt slut. Försöker man föreslå något annat, så kan man få reaktioner från förtvivlan och gråt, till ett bestämt nej, det äter hästarna inte.
Igår mumsade barnen på äppelklyftor.
-Vem tycker om äpplen? undrade Roland.
-Du tycker om äpplen, svarade jag. Och hästar, de tycker om äpplen.
-Vad sade du? frågade Elisabet.
-Jag sade att hästar tycker om äpplen.
Tystnad.
-Tycker fjällrävar om äpplen?
(Till berättelsen hör att hon faktiskt har fått de två fjällrävarna som vi köpte som toalettmotivering, av rätt anledning dessutom, men den tredje presenten förblir sorgligt oöppnad.)
-Jag vet inte. Kanske tycker de om äpplen?
Fundering.
-De äter fjällräväpplen. Och fjällrävmat.
Två saker! Fjällrävarna kan äta två olika saker!
Igår mumsade barnen på äppelklyftor.
-Vem tycker om äpplen? undrade Roland.
-Du tycker om äpplen, svarade jag. Och hästar, de tycker om äpplen.
-Vad sade du? frågade Elisabet.
-Jag sade att hästar tycker om äpplen.
Tystnad.
-Tycker fjällrävar om äpplen?
(Till berättelsen hör att hon faktiskt har fått de två fjällrävarna som vi köpte som toalettmotivering, av rätt anledning dessutom, men den tredje presenten förblir sorgligt oöppnad.)
-Jag vet inte. Kanske tycker de om äpplen?
Fundering.
-De äter fjällräväpplen. Och fjällrävmat.
Två saker! Fjällrävarna kan äta två olika saker!
Kommentarer
Postat av: Christina
Har Elisabet fått mata hästar med äpplen, morötter och knäckebröd någon gång? Det kanske hon skulle gilla, och så skulle det vara lärorikt.
Postat av: Elisabets mamma
Hon har matat alla möjliga djur med alla möjliga olika saker, så hon VET att de äter mer än en bestämd sak. Men när vi pratar om det, så är hon fastlåst.
Postat av: Christina
Ah, jag förstår. Men härligt att det går framåt nu i alla fall!
Trackback
