Ett stänk av vemod

Trots mitt tidigare inlägg, om att det viktigaste av allt är att Elisabet mår bra, så kommer det då och då små stänk av vemod och undran. En grannflicka är bara några dagar äldre, och jag ser henne då och då cykla med sin pappa.
Då tittar jag på mitt eget barn som sitter i vagnen och pratar för sig själv, och tänker:

Kommer du att någonsin vilja cykla?
Kommer du att kunna klara av en trafiksituation med allt vad det innebär?

Inte för att det spelar någon roll.
Men jag undrar.

Kommentarer
Postat av: Weronica - En mammas dag

Man måste ge sig rätten att sörja lite tycker jag. Bara man tar med sig klokskapen som du gör att man har begåvats med något helt annat. Något underbart. Kram

2010-10-27 @ 10:16:31
URL: http://www.enmammasdag.com/weronica
Postat av: Elisabets mamma

Ja. Det känns viktigt att få känna det där vemodet ibland. Annars kan det lätt klinga falskt, om jag kämpar och övertygar både mig själv och andra om att det ALLTID är frid och fröjd.

Och vemod kan också vara vackert.

2010-10-27 @ 11:03:23
Postat av: Lina

Har börjat följa din blogg, som jag hittade via Weronicas blogg (en mammas dag) Har precis läst om autism och likande "sjukdomar". Och även om detta du nämner, den förbjudna sorgen. Att se andra "friska" barn som cyklar osv. Och det är helt normalt att känna vemod. Kan bara säga att du gör ett kanon jobb, stå på dig!

2010-10-27 @ 21:55:57
Postat av: A House With A View

Blir berörd av din läsning, du skriver så fint om din dotter. Dina fina värderingar lyser igenom all text och det är härligt att läsa. Hon måtte ha sån tur att ha dig till mamma i sitt liv och jag tror att hon många gånger om kommer att berika ditt!



Tack för att du delar med dig!



Stoor kramiz från aka

2010-10-27 @ 22:22:02
Postat av: Maria "Innersta rummet"

Jag känner så igen mig.

Man ska inte jämföra..men man kan inte låta bli.



Och man får en tung sorg som hänger med, även om man lägger ett skynke över.

För man älskar sitt barn, precis som det är.

Man hade inte velat ha det annorlunda, för då hade den inte varit just den, som den är idag.



Kom för bi av en slump via en mötesplats för föräldrar!



:D

2010-10-28 @ 22:52:53
URL: http://marrajsan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0