Utmärkelse
Den här symbolen dyker upp på mina vänners bloggar, och nu har även denna sida blivit nominerad av Trollmor. Reglerna som hör till den passar inte riktigt in här, men det känns som ett bra tillfälle att fundera över den här bloggen. När jag startade den förväntade jag mig nästan en del sura kommentarer om att "du har ingen rätt att uttala dig, du har ingen aning om hur jobbigt det kan vara att ha en unge med socialt funktionshinder!"
Istället har jag fått många varma hälsningar av både vänner, bekanta och totalt främmande människor som ber mig fortsätta skriva.
Och det vill jag. Det känns bra att få dela med mig av mina tankar och av det som händer kring Elisabet. Det känns bra att få lov att vara trygg och positiv. Jag vägrar inta någon offermentalitet, bara för att det kanske rimmar lite bättre med den jantelag som jag inte heller har mycket till övers för.
Jag vill att vi människor skall lyfta varandra i både medgång och motgång.
Kommentarer
Postat av: Trollets mamma
Varsågod! Som jag skrev ville jag framför allt lyfta de bloggar jag verkligen tycker om, och som jag tycker förtjänar fler läsare. Det är roligt om mina favoriter hittar till varandra, helt enkelt. Vad du gör med resten är helt upp till dig - men jag tycker fler borde få läsa om finaste Elisabet och finaste Roland.
Postat av: Elisabets mamma
Tack, jag är glad om någon vill läsa!
Själv följer jag inte mer än en handfull bloggar, och de jag följer har redan fått sådana här rewards. Att berätta sju saker om mig själv gör jag gärna, men just här kändes inte rätt. Då berättar jag hellre sju saker om mina barn! Och det gör jag ju, hela tiden.
Trackback
