Kvällsrutiner...
Där är en fyra. Jag ser två fyror. Jag ser ingen nolla. Gosar med mamma. Mmmmm... Potatis. Kaka. Dricka, smultronbål. En elefant balanserade på en liten liten spindeltråd. Det var en liten smurf! Mamma skriver rutoptecken (utropstecken). Frågetecken. Den blomman är finast. Grisen försvann! Malin och Sofie, Malin och Sofie (kusiner). Poff Tjoff, Patrik! Stora Olle är i Västervik. Vi tvättade såret på dig. Vi tvättar såret på dig. Vad ÄR det för konstigt djur?
Fortfarande tar det lång tid för henne att komma till ro, men nu bluddrar hon på sitt eget hemsnickrade språk som jag inte förstår. Hon skrattar, klättrar, sparkar och är väldigt glad men ganska störande när jag själv och lillebror vill sova. Ibland vill inte Roland lägga sig förrän han hör att hon har lugnat sig, då sitter han hellre i fåtöljen en stund. Men oftast somnar han före henne, och sover igenom hela kvällsrepertoaren. En kväll var han så trött och ville inte att Elisabet skulle lägga sig samtidigt. Då fick hon vara uppe en stund till. Redan efter tio minuter hördes ett rop ifrån sängen: "Mamma!" När jag gick dit och frågade vad han ville, så svarade han lite ynkligt: "Elisabet skall komma!"
När de väl har somnat, så ligger de ofta tätt, tätt ihop. Ibland kramar de varandra i sömnen. Samsovning har sina nackdelar, men än så länge känner jag att fördelarna överväger.
Gullungar. Vad fina de är.
Mina tjejer samsover oxå, Nora är 4 och Alina är 8, ibland funderar jag på om Alina är för stor, behöver hon tränas på att sova själv inför framtiden? Men de har ju så mysigt!
Jag tror man kan samsova så länge man trivs med det. Jag fick sova ensam tidigt själv, och inte tyckte jag det var roligare för det -- men min son som fick komma till min säng så länge han ville blev sedan trött på det alldeles av sig själv och vill nu alltid sova ensam.
Jag tror inte alls att man behöver träna sina barn på att sova ensamma. Känner de behov av det, så kommer de nog som Christinas son att tala om det själva. Fram till dess, så låt dem samsova om de tycker om det! Om vi skaffar oss en kärlekspartner så förväntas vi ju sova tillsammans. Tror att det ligger i vår flockmentalitet, och att det är ensamsovandet som är något konstruerat.
