cariad

Julavslutning igår. Jag hämtade barnen och en lekkamrat redan klockan tolv, och gick till en inhägnad lekpark som ligger bara ett stenkast från skolgården där klasskamraterna var ute på rast.

Då hörde jag ett upprört och upprepat:

En kille i klassen sprang fort till lekplatsen, När han såg mig tvärstannade han, såg generad ut och vände. Jag ropade ett tack efter honom.

Han trodde att Elisabet hade smitit ifrån skolgården och var där hon inte skulle, och var på väg för att hämta henne.

Plötsligt kände jag mig extra trygg! Om personalen skulle tappa kollen, så tar barnen över!