Harsyra

Vi bor i ett område som, hittills, är omgivet av skogspartier och små dungar. Vägen till dagis går än så länge genom skogen, och vi brukar stanna och leka där på hemvägen. Mycket roligare än i lekparken!

Igår, när vi hade lekt bockarna Bruse under bron, byggt ett slott av pinnar och räddat en snigel ur en vattenpöl, så sade Elisabet:
-Gå till andra skogen.
Jag visste vilken hon menade, men frågade ändå:
-Vilken då?
-Till den med harsyra!

Framstegen kommer smygande, så det är bra att jag skriver ner dem. Om inte så lång tid kommer det att kännas naturligt att hon talar om vad hon vill, och kan förklara sig. För inte så lång tid sedan kändes det väldigt avlägset!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0