Sagor

När barnen var små, så diskuterade vi sagoläsning i föräldragruppen. En mamma frågade oss hur många sagor vi brukade läsa för barnen vid läggdags.

Vadå läsa sagor? tänkte jag. Elisabet ville inte alls lyssna på sagor! Visst tittade vi mycket i böcker, men då ville hon att jag skulle prata om vad alla på bilden gjorde, och inte läsa någon text. Och eftersom hon var, och är, nattuggla så har det oftast handlat om att vi har lagt oss tillsammans på kvällen, inte att någon har "nattat" och gått därifrån. Periodvis har jag sjungit henne till sömns, och nästan mig själv också.

När vi flyttade om sängarna efter jul, så började vi läsa böcker, men har nu övergått till frihandssagor. Just nu berättar jag om pojken Visnu, som var så liten så liten att han kunde rida på ryggen på hasselmusen Äve. (Det är Elisabet som har hittat på namnen.) De skall baka en hasselnötstårta, så Äve klättrar upp i hasselbusken och hämtar nötter, sedan går de till bondgården och frågar de olika djuren efter ingredienser. Ägg och mjölk vill de ha, men grisen erbjuder bara skulor och det tycker inte Visnu låter så gott.

Igår tyckte jag att Elisabet bad mig berätta sagan om någon annan (ett påhittat namn som jag inte minns). När jag frågade henne:
-Skall jag berätta om (vem det nu var)?
så svarade hon:
-Nej, jag skall berätta! Det var en gång en liten pojke som hette...

Sedan var hon igång och berättade en saga för mig! Helt sammanhängande blev den väl inte, men jag blev ändå lycklig.

Kommentarer
Postat av: Åsa

det är så härligt att följa din blogg o se hur Elisabet utvecklas..jag blir så glad när jag läser dina inlägg:)

kram Åsa

2011-06-14 @ 19:16:09
URL: http://livetsvackrating.blogg.se/
Postat av: Christina

Helt enormt!

2011-06-14 @ 21:33:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0