Reaktioner

Majoriteten av dem jag berättat om autismutredningen för har reagerat medkännande men negativt.
Så tråkigt!
Ajdå!
Några har vikt undan med blicken och sett besvärade ut.
Inte så konstigt egentligen med tanke på hur den allmäna uppfattningen om autism är. En sjukdom, en skada, ett problem, ett hinder.

Men det finns undantag!

En väninna fascinerades av Elisabets språkuppfattning. Hon hade länge haft tankar på att studera till logoped, och fick nu ett extra kol på glöden. 
Och en gammal klasskamrat arbetar som förskolepedagog och själv har varit extraresurs åt annorlunda barn. Hon tyckte det hela lät spännande, och sade något jag aldrig kommer att glömma:

"Man fäster sig lätt lite extra vid de barnen."

Min älskade unge.


Kommentarer
Postat av: Åsa

jag håller med din klasskamrat som jobbar som förskollärare att det är just de barnen man fastnar för. Jag jobbar själv som förskollärare samtidigt som jag studerar till specialpedagog. Du har en väldigt fin och beskrivande blogg, ska bli intressant att följa den som från mina ögen blir både ur föräldra- och förskole/specialpedagog perspektivet.

Kram Åsa

2010-10-25 @ 12:06:46
URL: http://livetsvackrating.blogg.se/
Postat av: Elisabets mamma

Välkommen!

2010-10-27 @ 11:58:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0