Ny milstolpe!
Roland är en ganska vanlig treåring. Vill hjälpa till, och är mycket noga med att han "kan själv!" Något Elisabet aldrig varit intresserad av. Hon tar på sig stövlar och vantar (ursäkta Elisabet, det heter ju handskar!), och leker ibland men ganska sällan i klädlådorna. Kan klä av sig om man lockar med ett bad, men visar egentligen inget intresse.
Efter middagen idag råkade hon välta ut en såskanna så att byxorna blev blöta. Då ville hon ha torra, och började krångla med de kladdiga. Hon var lite upprörd, så jag frågade om jag skulle hjälpa henne. För första gången någonsin svarade hon då:
Själv!
Ett stort kliv!
Grattis! :-) Man blir glad varje gång.
Tank vad glad man blir over sjalvstandiga barn som kan och vill mycket, trots att det ibland kan ga till overdrift.Da kan jag som mamma tycka att det racker med sjalvstandighet men oj vilken ilska jag da moter for har ska jag inte komma och tro att jag kan hjalpa inte :-) Dina ord ger min verklighet ett annat perspektiv vilket ar valdigt nyttigt det med. Tack! Fram for viljestarka tjejer :-)
