cariad

I fredags bakade jag och barnen pepparkakor. En av formarna föreställer en flicka som dansar.

Elisabet: Vad är det?
Mamma: En flicka som dansar.
E: En dangsare! (funderar en stund) Jag kan ingen sång om någon dangsare.
M: Men den här då? "Dansa en och en, dansa en och en..."
E: Nej! Den sången sjunger man inte i Uppsala!

Då förstår jag äntligen varför hon gladeligen sjunger med och dansar hos mormor och morfar, men absolut inte vill höra den hemma. Hon kunde förklara det för mig!